Hjärt-kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar, eller kardiovaskulära sjukdomar, är en samlingsbeteckning för sjukdomar som involverar cirkulationsorganen, hjärtat och blodkärlen: artärerna som för ut syrerikt blod i kroppen, venerna som leder tillbaka blodet till hjärtat och kapillärerna, de minsta kärlen längst ut som binder samman artärerna med venerna.
Över två miljoner personer i Sverige lever med hjärt-kärlsjukdom. Det finns ett stort antal sjukdomar som kan drabba hjärt- kärlsystemet, men denna översikt kommer att fokusera på de tillstånd som är relaterade till ateroskleros, åderförfettning. Till dessa räknas bland annat hjärtinfarkt och stroke som båda var för sig betraktas som folksjukdomar. 
Globalt beräknas hjärt- och kärlsjukdomar ligga bakom var tredje dödsfall. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom påverkas i de flesta fall av livstilsfaktorer, men vissa tillstånd har ärftliga komponenter.

Vad är hjärt-kärlsjukdom?

Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd varav ett flertal hänger samman med ateroskleros, även kallat åderförfettning.

Ateroskleros

Vid ateroskleros blir artärernas väggar tjocka och stela. Exakt hur ateroskleros uppkommer är inte helt klarlagt, men epidemiologiska studier har visat att hyperkolesterolemi, höga nivåer av framför allt LDL-kolesterol, spelar en central roll. Hyperkolesterolemi kan bero på livsstilsfaktorer eller vara ärftligt betingad som tex vid familjär hyperkolesterolemi (FH) som är en av våra vanligaste allvarliga ärtftliga sjukdomar. Andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är högt blodtryck, rökning, diabetes,stress och fetma.
Ateroskleros orsakar mer än nio av tio hjärtinfarkter och en majoritet av ischemiska slaganfall (hjärninfarkt) och perifera kärlsjukdomar som claudicatio intermittens (fönstertittarsjukan) och ischemiskt gangrän (se nedan).

 

Hjärt-kärlsjukdom kan delas in i följande centrala undergrupper:

Kranskärlssjukdomar

Sjukdomar som uppkommer till följd av aterokleros i hjärtats kranskärl som försörjer hjärtmuskeln med blod. Till dessa hjärtsjukdomar räknas till exempel kärlkramp, hjärtinfarkt och kranskärlsförträngning.

Stroke och TIA

Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp (till följd av ateroskleros) eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att man slår ut delar av hjärnans funktioner kan slås ut. Transitorisk ischemisk attack, som förkortas TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan.

Perifera kärlsjukdomar

Sjukdomar som beror på ateroskleros i de perifera artärer som har till uppgift att försörja armar och ben med syrerikt blod. Hit räknas exempelvis claudicatio intermittens och kritisk ischemi. Claudicatio intermittens, även kallat fönstertittarsjukan, kännetecknas av smärta i benen vid ansträngning till följd av att musklerna får för lite syre. Vid kritisk ischemi är cirkulationen så nedsatt att syrebrist uppstår även i vila vilket i vissa fall kan leda till gangrän, kallbrand.

Symtom

Ofta finns inga symtom på underliggande sjukdom i blodkärlen. En hjärtinfarktattack eller stroke kan vara det första tecknet på underliggande sjukdom.

• Symtom vid hjärtinfarkt

  Symtom vid hjärtinfarkt är inte alltid så tydliga eller karaktäristiska och i vissa fall kan symtomen vara vaga. Symtom som bröstsmärtor är till exempel inte alltid förekommande.

  De vanligaste symtomen är:

- stark, ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
- obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot hals, käkar och skuldror
- illamående
- andnöd
- kallsvettning
- rädsla och ångest
- värk i ryggen
- hjärtklappning och yrsel

Kvinnor är mer benägna att drabbas av andnöd, illamående, kräkningar och smärta i rygg eller käkar.

• Symtom vid stroke

  Symtomen på stroke kommer ofta plötsligt och varierar beroende på vilken del av hjärnan som är påverkad. De vanligaste symtomen är plötsligt uppkommen svaghet, domning eller förlamningar i ansikte, armar och/eller ben, oftast i ena kroppshalvan. 

  Andra vanliga symtom är:

- förvirring, svårighet att tala och förstå
- synstörningar på ena ögat eller båda ögonen
- yrsel och svindel
- försämrad balans, svårighet att gå
- kraftig huvudvärk utan tydlig orsak

Då stroke kräver omedelbara sjukvårdsinsatser är det bra om även icke sjukvårdskunniga kan hjälpa till att bedöma om det kan vara en stroke som någon råkat ut för. För detta ändamål kan man använda AKUT-testet där A står för ansikte; K för kroppsdel, U för uttal och T för tid.

A = ansikte: Be personen med misstänkt stroke att le och visa tänderna. Om personens ena mungipa hänger ner ska man omedelbart ringa 112.
K = kroppsdel: Därnäst ska man be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Ring 112 om en arm faller.
U = uttal: Be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.
T = tid: Ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.

• Symtom vid perifera kärlsjukdomar

  Perifer kärlsjukdom orsakar smärta i ben och/eller armar. Den vanligaste formen, benartärsjukdom eller kärlkramp i benen, ger en krampartad smärta i vadmusklerna vid ansträngning, till exempel efter att man gått en viss sträcka. Vid fortsatt ansträngning intensifieras smärtan till den grad att den måste stanna och vila en stund (fönstertittarsjukan har fått sitt namn av att drabbade ofta måste stanna till – som för att titta i skyltfönster) varpå smärtan upphör inom någon minut. Om kärlförträngningen sitter i ett blodkärl högre upp som går till lårmuskeln uppstår smärtan istället i låret.

  Om motsvarande smärtor uppkommer även i vila är det ett tecken på att blodflödet blivit ännu sämre och att sjukdomen förvärrats.

Prevention av hjärt-kärlsjukdom

De viktigaste beteendemässiga riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar och stroke är ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, rökning och skadligt bruk av alkohol. Effekterna av dessa riskfaktorer kan visa sig i form av ökat blodtryck, ökat blodsocker, ökade blodfetter och övervikt – alltså tillstånd som i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. En stor andel av all hjärt-kärlsjukdom kan förebyggas genom att undvika rökning och skadligt bruk av alkohol, minskat saltintag, ökad konsumtion av frukt och grönsaker och regelbunden fysisk aktivitet. Därutöver kan läkemedelsbehandling av diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter vara nödvändigt för att minska den kardiovaskulära risken. Detta gäller inte minst vid ärftlig hjärt-kärlsjukdom som inte är relaterad till levnadsvanor. Hit hör exempelvis ärftliga blodfettsrubbningar som vid familjär hyperkolesterolemi, FH.

Behandling av hjärt- och kärlsjukdomar

De kanske viktigaste behandlingsinsatserna är de livsstilsförändringar som nämns ovan, vare sig det gäller primär prevention, alltså att förebygga insjuknande, eller sekundär prevention, det vill säga hos personer med redan etablerad sjukdom. För de senare krävs som regel även läkemedelsbehandling. Beroende på vilken hjärt-kärlsjukdom som är aktuell oavsett om den är livsstilsbetingad eller ärftlig kan blodtryckssänkande läkemedel, antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel) och kolesterolsänkande läkemedel vara till nytta. I de fall förträngda kärl måste vidgas, kan kirurgi och angioplastik, även kallat ballongvidgning, vara nödvändigt.