Lungcancer

Lungcancer delas in i två huvudsakliga kategorier: småcellig och icke-småcellig varav den senare är överlägset vanligast och utgör cirka 80 procent av all lungcancer. Denna text kommer i första hand att fokusera på icke-småcellig lungcancer, ofta förkortat NSCLC, Non-Small Cell Lung Cancer. Även inom icke-småcellig lungcancer finns så kallat histologiska undergrupper varav de huvudsakliga är adenocarcinom och skivepitelcancer. Den vanligaste formen är adenocarcinom som utgår från körtelceller i lungans slemhinnor medan skivepitelcancer vanligen utgår från bronkerna. Med över 4 200 nya fall per år är lungcancer den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Historiskt sett har sjukdomen varit vanligare bland män, men sedan ett antal år tillbaka svarar kvinnor för drygt hälften av fallen. Medianåldern vid diagnos är 69 år, 68 år för kvinnor och 70 år för män. Lungcancer kan i vissa fall botas om den upptäcks tidigt, men tyvärr uppträder symtomen ofta sent i förloppet och fler än hälften av patienterna har spridd sjukdom med dottertumörer, så kallade metastaser, redan vid diagnos.

Vad orsakar lungcancer?

Den mest kända orsaken till lungcancer är rökning. Tobaksrök innehåller tusentals identifierade ämnen varav åtminstone 70 ökar risken för cancer, därför är även passiv rökning en viktig orsak. Därutöver finns ämnen i vår omgivning som ökar cancerrisken. Ett exempel är radon, en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i berggrunden men också kan finnas i en viss typ av betong. Även asbest som tidigare användes i bland annat isolerings- och byggnadsmaterial samt joniserande strålning kan vara faktorer som påverkar risken för lungcancer. Avgaser och andra luftföroreningar kan också öka cancerrisken, risken ökar ytterligare om man samtidigt röker.

Ärftliga faktorer kan spela en viss roll i en del av fallen, men orsakssambanden är ännu inte klarlagda.

Symtom

Lungcancer kan ge en rad olika symtom. Här följer några av de vanligaste.

• Hosta

  Det vanligaste symtomet vid lungcancer är hosta, ofta torrhosta som inte ger med sig. Rökare som upplever att deras hosta ändrat karaktär eller som får blodiga upphostningar, så kallad hemoptys.

• Uttalad trötthet

  Nytillkommen uttalad trötthet utan annan förklaring.

• Andfåddhet, pipande eller väsande andning

  Om man blir andfådd även i vila och vid lättare ansträngning kan det vara symtom på lungcancer. Detsamma gäller för pipande eller väsande andning.

• Smärta i bröstkorgen

  Relativt sent i förloppet är det vanligt att känna smärta i bröstkorgen, särskilt i samband med att man andas djupt, hostar eller skrattar. Även smärta i andra delar av kroppen kan förekomma.

• Lunginflammation

  Lunginflammation kan vara ett tecken på lungcancer. Detta kan inträffa om tumören växt på ett sådant sätt att den täpper till luftvägar vilket kan bidra till inflammation och infektion.

• Metastaser

  I vissa fall är metastaser, eller dottertumörer, de första symtomen på lungcancer. I de fall patienten har utvecklat metastaser i lymfkörtlarna kan dessa bli svullna och synas exempelvis på halsen eller ovanför nyckelbenet. Metastaser kan också orsaka heshet och svårigheter att svälja.

• Avmagring och aptitlöshet

  Relativt sent i sjukdomsförloppet kan dessa symtom uppträda.

Andra omständigheter som bör beaktas är en markant ökning av antalet kontakter med hälso- och sjukvården samt en markant ökning av läkemedelskonsumtionen utan rimlig förklaring.

Upptäckt och diagnos

Lungcancer upptäcks i de flesta fall med lungröntgen eller datortomografi. Lungröntgen ger som regel svar på ungefär var tumören sitter, hur stor den är och kan ibland ge en indikation på vilken typ av lungcancer det rör sig om. Om tumören är väldigt liten kan den emellertid vara svårare att upptäcka.

Med datortomografi, ofta förkortat DT eller CT och ibland kallat skiktröntgen kan man få mer detaljerad information om tumörens storlek och se om cancern spridit sig. I vissa fall kompletteras DT-undersökning med PET-kameraundersökning. PET står för positronemissionstomografi och är en avbildningsmetod som kan avläsa förändringar i den kemiska ämnesomsättningen och funktionen i kroppens vävnader.

Vidare används ofta ett bronkoskop, ett instrument försett med fiberoptik som förs ner i lungorna genom luftstrupen under lokalbedövning. Med bronkoskopi kan läkaren undersöka luftrören och även ta biopsier, vävnadsprover. En annan variant kallas mediastinoskopi då ett instrument med fiberoptik förs in i ett snitt i halsgropen för att ta vävnadsprover från lymfkörtlar. I vissa fall tas prover med en nål som förs in genom bröstkorgen, så kallad torakoskopi.

Vid metastasutredning genomförs ibland ytterligare undersökningar, exempelvis med ultraljud och/eller så kallad skelettskintigrafi.

Behandling

Vilka behandlingsåtgärder som kan bli aktuella beror på en rad olika faktorer, däribland vilken typ av lungcancer det rör sig om och vilket stadium cancern befinner sig i. Lungcancer brukar delas in i fyra stadier, från I till IV, beroende på tumörens utbredning och om den spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ. I det tidigaste stadiet, stadium I, är tumörens utbredning begränsad och ingen spridning till lymfkörtlar eller andra organ syns. I stadium IV, vilket cirka hälften av patienterna befinner sig i vid diagnos, har tumören spridit sig till andra organ och med andra ord metastaserat. I dessa fall syftar behandlingen vanligen till att bibehålla eller förbättra livskvaliteten samt förlänga livet.

• Operation

  Om lungcancern befinner sig i stadium I eller II, samt i vissa fall stadium III kan den ibland vara möjlig att bota med kirurgi. I vissa situationer kombineras operation med strålbehandling och ibland även med läkemedelsbehandling.

• Strålbehandling

  Strålbehandling utformas olika för varje person och något förenklat verkar den genom att orsaka skador i tumörcellernas arvsmassa. Eftersom tumörcellerna har sämre reparationsförmåga än friska celler dör de medan de flesta friska celler överlever. Behandlingen ges dels vid begränsad lungcancer, dels efter operation för att minska risken för återfall. Strålning kan också ges för att krympa tumören och lindra symtom.

• Läkemedelsbehandling

  Läkemedel mot lungcancer kan i stort delas in i tre kategorier.

  
  
  • - Cytostatika, även kallat kemoterapi eller cellgifter, är läkemedel som påverkar alla celler, men gör störst skada – eller nytta – på snabbväxande celler såsom tumörceller.
  • - Målriktade läkemedel är utformade för att utöva sin effekt direkt på cancerceller.
  • - Immunterapi är läkemedel som hjälper det egna immunsystemet att angripa cancerceller.

  Modern cancerbehandling sker ofta med läkemedel som riktas mot specifika egenskaper hos den enskilda patientens tumör. Det kan handla om mutationer i olika gener eller så kallade translokationer där en gen bytt material med en annan. Behandling av detta mer skräddarsydda slag förutsätter att man med hjälp av genomisk testning och molekylär karaktärisering kan konstatera att tumören har just de egenskaper som läkemedlet riktas mot.