- Polesie S, Osmancevic A. Psoriasis. Internetmedicin. Uppdaterad 2020-02-18.
- 1177 Vårdguiden. Psoriasis. Uppdaterad 2020-08-18.
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Stöd för styrning och ledning. 2019-3-11.
Vill du länka till den externa webbplatsen och lämna amgen.se?
Vill du länka till den externa webbplatsen och lämna amgen.se?
Psoriasis, en av de vanligaste folksjukdomarna, orsakar en onormalt snabb tillväxt av hudceller. Man räknar med att uppemot 300 000 personer i Sverige lever med sjukdomen som är lika vanlig bland kvinnor som bland män.
I omkring hälften av fallen debuterar sjukdomen före 30 års ålder. Den genomsnittliga debutåldern är lägre för kvinnor än för män.
Många som lever med psoriasis uppger att sjukdomen har en negativ inverkan på deras livskvalitet och begränsar dem både i yrkeslivet och privat. Det var ett av skälen till att WHO:s högsta beslutande organ, Världshälsoförsamlingen, år 2014 antog en resolution om att erkänna psoriasis som en allvarlig icke-smittsam sjukdom som orsakar ett stort lidande och social stigmatisering.
Det finns flera former av psoriasis. Här kommer fokus att ligga på plackpsoriasis, den vanligaste formen av psoriasis vulgaris, som den vetenskapliga benämningen lyder. Övriga former beskrivs översiktligt i avsnittet om symtom.
Psoriasis är en kronisk, immunmedierad, inflammatorisk sjukdom av det slag som ibland kallas IMID (IMID = Immune Mediated Inflammatory Disease). Psoriasis drabbar i första hand huden, men kan också påverka lederna (se Inflammatoriska ledsjukdomar).
Det som händer i kroppen vid psoriasis är att immunsystemet aktiverar T-celler vilket leder till att cytokiner, ett slags inflammationsframkallande budbärarmolekyler, frisätts. Detta leder i sin tur till överproduktion av hudceller och kärlförändringar i huden. Resultatet blir en inflammation i överhuden och i de yttersta delarna av läderhuden med fjällande hudförändringar. Inflammationen ökar också blodcirkulationen vilket får huden att rodna och bli varm.
Både ärftliga faktorer och omgivningsfaktorer, så kallade triggers, har betydelse för utvecklingen av psoriasis. Exakt hur de ärftliga faktorerna inverkar är inte helt klarlagt, men man beräknar att en person vars ena förälder har sjukdomen har en livstidsrisk för psoriasis på cirka 25 procent. Om båda föräldrarna har psoriasis ökar detta livstidsrisken till omkring 65 procent.
Bland de omgivningsfaktorer som kan trigga igång sjukdomen hos personer med genetisk risk finns infektioner (exempelvis med streptokocker och candida), psykisk stress, alkohol, rökning och vissa läkemedel.
Det finns flera olika former av psoriasis som skiljer sig åt ifråga om hur utslagen ser ut och var på kroppen de sitter. De olika formerna överlappar dock varandra och sjukdomen kan yttra sig på olika sätt över tid hos en och samma person.
Vanligast är att hudförändringar uppstår i hårbottnen, på knän, armbågar och i hudveck, men psoriasis kan även finnas på händer och fötter, i underliv, på naglar och, i sällsynta fall, i munnen.
Den överlägset vanligaste formen av psoriasis är plackpsoriasis, ibland stavat plaquepsoriasis, som står för över 80 procent av fallen.
Vid plackpsoriasis bildas röda, runda, fjällande utslag, så kallade plack, som är tydligt avgränsade och kan mäta från en till över sex centimeter. Hudfjällen har en stearinliknande karaktär och skrapar man på dem blottas ljust rödaktig hud som lätt blöder.
Utslagen kan uppträda var som helst på kroppen, ofta på armbågar, knän, nedre delen av ryggen och hårbottnen. Det är vanligt att hudförändringarna är symmetriska, exempelvis på samma ställe på båda armbågarna och/eller knäna.
Klåda är vanligt förekommande, särskilt på nya utslag. Klådan uppträder vanligen i perioder.
Guttat psoriasis är en övergående form som yngre personer oftast först insjuknar i, vanligen i samband med streptokockinfektioner som halsfluss. Vid guttat psoriasis bildas röda prickar som påminner om vattendroppar på huden. Utslagen kan spridas över hela kroppen.
Invers psoriasis ger röda hudförändringar med glansig, icke fjällande yta i hudveck såsom ljumskar, armhålor, i naveln och under brösten och i underlivet.
Nagelpsoriasis ger punktformiga fördjupningar i nagelytan och rödgula fläckar. I vissa fall kan en nagel bli tjock och porös varpå den yttersta delen kan lossna.
Betydligt ovanligare är så kallat pustulösa former som kännetecknas av att sterila varblåsor, pustler, bildas på huden.
Omkring en tredjedel av alla som har psoriasis får även psoriasisartrit, som ger besvär i lederna. Det är vanligare att personer som har nagelpsoriasis också utvecklar psoriasisartrit.
Psoriasis kan som regel diagnostiseras genom en relativt enkel undersökning av hud, hårbotten och naglar i kombination med genomgång av sjukdomshistoria inklusive frågor om huruvida nära släktingar har sjukdomen. I vissa fall kan blodprov behövas för att säkerställa diagnosen och i andra, mer sällsynta, fall krävs ett vävnadsprov, en så kallad biopsi.
Valet av behandling bestäms utifrån typ av besvär och svårighetsgrad. De finns tre huvudsakliga behandlingsalternativ: utvärtes medel, ljusbehandling och systemiskt tillförda läkemedel. De två senare bör skötas av dermatolog.
Mjukgörande och avfjällande krämer och salvor är den grundläggande behandlingen vid psoriasis. Om sjukdomen är lindrig kan det räcka med att bada och regelbundet smörja huden med receptfria medel. Vid psoriasis i hårbottnen används avfjällande mjällschampo.
I de fall mjukgörande kräm inte ger tillräcklig effekt kan receptbelagda inflammationsdämpande krämer och salvor användas. Dessa kan innehålla verksamma ämnen som kortison, kalcipotriol, pimekrolimus eller takrolimus.
Om krämer och salvor inte hjälper tillräckligt kan inflammationen dämpas med ljusbehandling. Detta gäller emellertid inte för de mellan fem och tio procent av patienterna som har den ovanliga form av sjukdomen som kallas ljuskänslig psoriasis.
Det finns olika typer av ljusbehandling. Vid medelsvår plackpsoriasis som inte svarat tillfredsställande på lokalbehandling kan man ge behandling med ultraviolett ljus, UVB, i vissa fall i kombination med annan antipsoriatisk behandling.
En annan variant kallas Bucky, en ytlig röntgenbehandling som kan ges vid svårbehandlad psoriasis på exempelvis hårbotten, öronen eller i underlivet. Röntgenstrålningen är svag och påverkar endast det yttersta hudlagret.
Klimatvård, ofta på Kanarieöarna, med vanligt solljus och bad i saltvatten har oftast en läkande verkan på psoriasis genom att dämpa inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. Klimatvården pågår som regel i tre veckor och omfattar även undervisning om sjukdomen, egenvård och livsstil.
Systemisk behandling bör övervägas för patienter med medelsvår till svår psoriasis som inte är tillräckligt hjälpta av lokalbehandling eller ljusbehandling. Även vid psoriasisartrit kan systemisk behandling vara aktuellt. Ofta kombineras systemiska läkemedel med lokal behandling och/eller ljusbehandling.
Syntetiska läkemedel, små molekyler som framställs genom kemisk syntes, kan ha olika verkningsmekanismer. Somliga är cellhämmande medan andra verkar genom att dämpa inflammation. De flesta av dessa läkemedel har funnits länge och är väl beprövade, men det finns även nyare behandlingskoncept som verkar genom att blockera specifika enzym för att på så sätt minska inflammationen.
Biologiska läkemedel sätts ofta in när andra läkemedel inte har hjälpt tillräckligt eller om de inte bedöms vara lämpliga av någon annan orsak. De biologiska läkemedlen produceras eller renas fram ur levande celler eller vävnad. Läkemedlen, som ofta utgörs av så kallade monoklonala antikroppar, verkar genom att blockera den inflammationsframkallande effekten av specifika proteiner, i första hand TNF (TNF-α = tumörnekrosfaktor alfa) och/eller interleukiner, inflammationsstimulerande cytokiner som spelar en viktig roll i immunsystemet.
Här har vi samlat länkar till webbplatser där du kan hitta tillförlitlig information, råd och stöd.
En webbplats och telefontjänst där du kan läsa om sjukdomar och få medicinska råd och vägledning av sjuksköterska. 1177 har öppet alla dagar dygnet runt. Gå direkt till sidan om psoriasis.
Ung med psoriasis är en ideell ungdomsorganisation som jobbar för att barn och unga med psoriasis och psoriasisartrit ska kunna leva ett bra liv. Förbundet sprider kunskap om psoriasis och hur den påverkar vardagen. Föreningen jobbar för att alla som lever med sjukdomen ska få det stöd och den vård de behöver för att kunna leva ett bra liv. Framför allt strävar dem efter att du som har psoriasis inte ska behöva känna dig ensam och annorlunda, tillsammans är vi starka.
Psoriasisförbundet är en intresseorganisation vars övergripande mål är att alla med psoriasis och psoriasisartrit ska kunna leva ett bra liv. Förbundet verkar för ökad satsning på forskning, bättre vård och behandling samt för att öka kännedom om hur det är att leva med sjukdomen. Arbetet bedrivs bland annat genom opinionsbildning, informationsinsatser och utbildning. Psoriasisförbundet har drygt 15 000 medlemmar. Det finns föreningar i hela landet, fördelade i 21 länsavdelningar och cirka 50 lokalavdelningar.