Symtom
Ofta finns inga symtom på underliggande sjukdom i blodkärlen. En hjärtinfarktattack eller stroke kan vara det första tecknet på underliggande sjukdom.
-
Symtom vid hjärtinfarkt
Symtom vid hjärtinfarkt är inte alltid så tydliga eller karaktäristiska och i vissa fall kan symtomen vara vaga. Symtom som bröstsmärtor är till exempel inte alltid förekommande.
De vanligaste symtomen är:
- stark, ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
- obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot hals, käkar och skuldror
- illamående
- andnöd
- kallsvettning
- rädsla och ångest
- värk i ryggen
- hjärtklappning och yrsel
Kvinnor är mer benägna att drabbas av andnöd, illamående, kräkningar och smärta i rygg eller käkar.
-
Symtom vid stroke
Symtomen på stroke kommer ofta plötsligt och varierar beroende på vilken del av hjärnan som är påverkad. De vanligaste symtomen är plötsligt uppkommen svaghet, domning eller förlamningar i ansikte, armar och/eller ben, oftast i ena kroppshalvan.
Andra vanliga symtom är:
- förvirring, svårighet att tala och förstå
- synstörningar på ena ögat eller båda ögonen
- yrsel och svindel
- försämrad balans, svårighet att gå
- kraftig huvudvärk utan tydlig orsak
Då stroke kräver omedelbara sjukvårdsinsatser är det bra om även icke sjukvårdskunniga kan hjälpa till att bedöma om det kan vara en stroke som någon råkat ut för. För detta ändamål kan man använda AKUT-testet där A står för ansikte; K för kroppsdel, U för uttal och T för tid.
A = ansikte: Be personen med misstänkt stroke att le och visa tänderna. Om personens ena mungipa hänger ner ska man omedelbart ringa 112.
K = kroppsdel: Därnäst ska man be personen lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Ring 112 om en arm faller.
U = uttal: Be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Ring 112 om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord.
T = tid: Ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.
-
Symtom vid perifera kärlsjukdomar
Perifer kärlsjukdom orsakar smärta i ben och/eller armar. Den vanligaste formen, benartärsjukdom eller kärlkramp i benen, ger en krampartad smärta i vadmusklerna vid ansträngning, till exempel efter att man gått en viss sträcka. Vid fortsatt ansträngning intensifieras smärtan till den grad att den måste stanna och vila en stund (fönstertittarsjukan har fått sitt namn av att drabbade ofta måste stanna till – som för att titta i skyltfönster) varpå smärtan upphör inom någon minut. Om kärlförträngningen sitter i ett blodkärl högre upp som går till lårmuskeln uppstår smärtan istället i låret.
Om motsvarande smärtor uppkommer även i vila är det ett tecken på att blodflödet blivit ännu sämre och att sjukdomen förvärrats.
Prevention av hjärt-kärlsjukdom
De viktigaste beteendemässiga riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar och stroke är ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, rökning och skadligt bruk av alkohol. Effekterna av dessa riskfaktorer kan visa sig i form av ökat blodtryck, ökat blodsocker, ökade blodfetter och övervikt – alltså tillstånd som i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. En stor andel av all hjärt-kärlsjukdom kan förebyggas genom att undvika rökning och skadligt bruk av alkohol, minskat saltintag, ökad konsumtion av frukt och grönsaker och regelbunden fysisk aktivitet. Därutöver kan läkemedelsbehandling av diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter vara nödvändigt för att minska den kardiovaskulära risken. Detta gäller inte minst vid ärftlig hjärt-kärlsjukdom som inte är relaterad till levnadsvanor. Hit hör exempelvis ärftliga blodfettsrubbningar som vid familjär hyperkolesterolemi, FH.
Behandling av hjärt- och kärlsjukdomar
De kanske viktigaste behandlingsinsatserna är de livsstilsförändringar som nämns ovan, vare sig det gäller primär prevention, alltså att förebygga insjuknande, eller sekundär prevention, det vill säga hos personer med redan etablerad sjukdom. För de senare krävs som regel även läkemedelsbehandling. Beroende på vilken hjärt-kärlsjukdom som är aktuell oavsett om den är livsstilsbetingad eller ärftlig kan blodtryckssänkande läkemedel, antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel) och kolesterolsänkande läkemedel vara till nytta. I de fall förträngda kärl måste vidgas, kan kirurgi och angioplastik, även kallat ballongvidgning, vara nödvändigt.