Paroxysmal nokturn hemoglobinuri (PNH)

Vill du länka till den externa webbplatsen och lämna amgen.se?

Informationen på denna webbsida är avsett enbart för hälso- och sjukvårdspersonal

Vill du länka till den externa webbplatsen och lämna amgen.se?

Informationen på denna webbsida är avsett enbart för hälso- och sjukvårdspersonal

Informationen på denna webbsida är avsett enbart för hälso- och sjukvårdspersonal

Vill du länkas vidare till Amgen webbplats utanför Sverige?

DU LÄMNAR NU AMGEN SVERIGES HEMSIDA. Amgen Sverige tar inte ansvar för innehållet på de webbplatser du länkas vidare till.

Vill du länka till den externa webbplatsen och lämna amgen.se?

Paroxysmal nokturn hemoglobinuri, PNH

Paroxysmal nokturn hemoglobinuri, förkortat PNH, är en sällsynt sjukdom orsakad av en genförändring (mutation) som påverkar blodceller, framför allt de röda blodkropparna (erytrocyter). PNH är en förvärvad (inte ärftlig), allvarlig stamcellssjukdom, där de röda blodkropparna går sönder, vilket leder till att fritt hemoglobin frisätts i blodet och i sin tur orsakar många av sjukdomens symtom. Varje år diagnostiseras ca 10 personer med PNH. Omkring 80 personer lever med sjukdomen. Medianåldern vid diagnos är ca 40 år, men även barn kan få sjukdomen och den är lika vanlig oavsett kön.

Blommor

Vad är PNH?

Paroxysmal nokturn hemoglobinuri (PNH) är en ovanlig sjukdom som orsakas av en förvärvad (icke ärftlig) mutation i en gen som ansvarar för produktionen av ett visst protein som i sin tur behövs för att bilda det så kallade GPI-ankaret på röda blodkroppar. Det här ”ankaret” är nödvändigt för att cirka 30 andra proteiner ska kunna fästa på den röda blodkroppens yta. När två av dessa proteiner, CD55 och CD59, saknas blir de röda blodkropparna mottagliga för attacker från det egna immunsystemet, vilket kan resultera i en ständigt pågående hemolys – nedbrytning av de röda blodkropparna.

När de röda blodkropparna brister frisätts hemoglobin, det röda och järnrika proteinet som har till uppgift att transportera syre, i såväl blodbanan som i urin. Personer med PNH får därför hemoglobinuri, urin som färgas rödaktigt mörk. Detta är särskilt framträdande på morgonen, efter att urinen har koncentrerats under nattsömnen. Det är därför som ordet nokturn (som betyder nattlig), något missvisande, letat sig in i sjukdomens namn. Hemolysen som präglar PNH är egentligen inte heller paroxysmal (som betyder plötslig eller anfallsvis), utan nedbrytningen av de röda blodkropparna pågår konstant och beror på ”attacker” från en del av det egna immunförsvaret som kallas komplementsystemet.

Hemoglobin som frigörs i blodvätskan (plasman) binder kväveoxid vilket får blodkärlen att dra sig samman. Detta leder till anemi (blodbrist, lågt Hb) och ökad koagulation, att blodet levrar sig. PNH medför därför en kraftigt förhöjd risk för venösa tromboser, proppar i blodkärl som leder blod till hjärtat. Risken för blodproppar är över 50 gånger högre än hos friska personer.

I många fall av PNH finns en underliggande sjukdom som beror på nedsatt benmärgsfunktion. Vanligast är aplastisk anemi, men även myelodysplastiskt syndrom och myelofibros förekommer.

8 FAKTA OM PNH

#1

PNH är en sällsynt sjukdom som kännetecknas av ett ständigt pågående sönderfall av röda blodkroppar vilket får fritt hemoglobin att läcka ut i blod och urin.

#5

Män och kvinnor drabbas i ungefär samma utsträckning av PNH.

 

#2

PNH är en autoimmun sjukdom som orsakas av en förvärvad, det vill säga icke-ärftlig, mutation i en gen som heter PIG-A. Att sjukdomen är autoimmun betyder att det är immunförsvaret som angriper den egna kroppen.

 

#6

PNH kan ge ett flertal olika symtom, de flesta till följd av att blodkärlen drar ihop sig, så kallad kärlkonstriktion.

 

#3

Färre än tio personer i Sverige insjuknar i PNH per år.

 

#7

Personer med obehandlad PNH löper en mer än 50-faldigt ökad risk för tromboser, blodproppar, jämfört med friska personer i motsvarande ålder.

 

#4

Insjuknande i PNH kan ske i alla åldrar. Medianåldern vid diagnos är cirka 40 år.

 

#8

Med modern behandling minskar såväl behovet av blodtransfusioner som risken för potentiellt livshotande tromboser.

Symtom

Symtomen vid PNH varierar stort beroende hur stor andel av blodkropparna som bär på den sjukdomsorsakande mutationen. Vissa personer med PNH kan ha milda symtom och sjukdomstecken som förblir stabila i många år medan andra kan drabbas av livshotande komplikationer:

Hemolys och hemoglobinuri

Hemoglobinet som frisätts vid hemolys bryts ner till bilirubin, gallfärgämne, som i sin tur kan ge gula ögonvitor och gulaktig hy. Fritt hemoglobin i urinen, hemoglobinuri, gör urinen mörk.

Anemi

Hemolysen som uppstår vid PNH orsakar anemi, blodbrist, alltså ett alltför lågt antal röda blodkroppar med hemoglobin som kan transportera ut syre till kroppens alla celler. Många med PNH blir beroende av regelbundna blodtransfusioner.

Blodproppar

Tromboser, blodproppar, drabbar uppemot 40 procent av alla med PNH. Den viktigaste orsaken tros vara den minskade mängden kväveoxid i blodet vilken gör att trombocyterna (blodplättarna) lättare bildar proppar.

Andningsbesvär

Andningsbesvär vid PNH beror dels på anemi, dels på kärlkonstriktion – att lungkärlen dras samman.

Uttalad kraftlöshet

Svår trötthet som kan vara omöjlig att vila bort är vanligt förekommande. Detta är ett av de typiska symtomen på anemi, men vid PNH beror kraftlösheten i första hand på hemolysen. En person med kraftig hemolys kan vara mycket kraftlös utan att uppvisa dåliga blodvärden.

Nedsatt njurfunktion

Njurfunktionen kan påverkas vid PNH. Det beror dels på kärlsammandragning, dels på den toxiska effekten av fritt hemoglobin som läcker ut i blod och urin.

Magsmärtor

Magsmärtor, sannolikt på grund av försämrad blodtillförsel till tunntarmen, är vanligt. Även spasmer i matstrupen och svårigheter att svälja, dysfagi, förekommer.

Huvudvärk

Återkommande huvudvärk är vanligt vid PNH och kan bero på exempelvis anemi eller högt blodtryck. Svår huvudvärk och nedsatt kognition kan vara symtom på att en blodpropp bildats i hjärnans vener, något som kräver omedelbar behandling.

Erektil dysfunktion

Kärlsammandragning och minskad mängd kväveoxid i blodet begränsar blodflödet till penis vilket kan leda till nedsatt erektionsförmåga hos män med PNH.

Upptäckt och diagnos

För att diagnostisera paroxysmal nokturn hemoglobinuri genomförs flera undersökningar, däribland flödescytometri, en blodundersökning som utförs på alla universitetssjukhus. Denna visar om det är brist på CD55 och CD59, de proteiner som binder till GPI-ankaret på röda blodkroppar. I ett andra steg analyseras blodet för att ta reda på om det finns onormala nivåer av vissa ämnen (högt laktatdehydrogenas, bilirubin och retikulocyter respektive lågt eller omätbart haptoglobin), markörer som talar för hemolys. Vidare tas en benmärgsbiopsi för att hitta eller utesluta andra blodsjukdomar som beror på nedsatt benmärgsfunktion.

Behandling

Behandlingen av paroxysmal nokturn hemoglobinuri fokuserar primärt på att hantera de symtom och komplikationer som sjukdomen ger upphov till.

Blodtransfusioner

Vid PNH kan blodtransfusioner vara nödvändiga för att öka antalet röda blodkroppar. Detta leder till snabb förbättring av blodvärdet, men effekten är inte ihållande varför behandlingen behöver upprepas regelbundet. Behovet av blodtransfusioner varierar från fall till fall: vissa behöver transfusion en gång i veckan, medan det i mildare fall kan räcka med en gång varannan månad. Då många med PNH har järnbrist, kompletteras blodtransfusioner ofta med tillskott av järn och folsyra. Blodtransfusioner har emellertid endast effekt på anemin och de symtom som kommer därav, inte på risken för komplikationer såsom proppar eller njur- och lungpåverkan.

Antikoagulantia

I syfte att minska risken för tromboser (blodproppar) ges blodförtunnande läkemedel, antikoagulantia. Ofta startas behandlingen efter att en patient drabbats av en propp, men i vissa fall sätts antikoagulantia in förebyggande om risken för proppar bedöms vara hög. Behandlingen ges så länge sjukdomen kvarstår, vilket vanligen innebär livslång behandling.

Komplementhämmare

Komplementhämmare är läkemedel som blockerar delar av komplementsystemet, den del av immunförsvaret som angriper och förstör de röda blodkropparna vid PNH. Behandlingen minskar behovet av blodtransfusioner och mildrar den stora kraftlöshet som många med PNH erfar. Kanske ännu viktigare är att komplementhämmare radikalt minskar risken för blodproppar, som är den vanligaste dödsorsaken vid PNH. Överlevnaden hos PNH-patienter som behandlas med komplementhämmare är jämförbar med normalbefolkningen.

En nackdel med behandlingen är att komplementsystemet, som ligger bakom hemolysen vid PNH, också är en viktig del av kroppens försvar mot vissa bakterier, däribland meningokocker som kan orsaka bland annat hjärnhinneinflammation. Därför är det obligatoriskt med vaccination mot meningokocker innan behandlingen startar. Alternativt kan profylaktisk (förebyggande) behandling med antibiotika vara aktuell.

Allogen stamcellstransplantation

Allogen stamcellstransplantation är den enda potentiellt botande behandlingen vid PNH. Detta är en synnerligen krävande och riskabel behandling där patienten får ta emot friska stamceller från en donator med samma vävnadstyp (HLA-typ), ofta ett helsyskon. Stamcellstransplantation rekommenderas vanligen endast om patienten har en underliggande benmärgssjukdom.

Stödlinjer och användbara länkar

Här har vi samlat länkar till webbplatser där du kan hitta tillförlitlig information, råd och stöd.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Riksförbundet Sällsynta diagnoser verkar för att personer som lever med sällsynta hälsotillstånd ska få bättre levnadsvillkor. Även närstående till personer med sällsynta diagnoser är välkomna. Paroxysmal nokturn hemoglobinuri (PNH) ingår i Sällsynta diagnosers fria grupp. Förbundet har även en Facebook-grupp.

Centrum för sällsynta diagnoser

Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan (CSD) arbetar med att öka kunskapen inom området sällsynta diagnoser. CSD samarbetar med olika samhällsaktörer och intresseorganisationer för att förbättra livsvillkoren för personer som lever med sällsynta hälsotillstånd och deras anhöriga. CSD har ett kalendarium med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området.

Blodcancerförbundet

Blodcancerförbundets webbplats finns information om de benmärgssjukdomar som kan förekomma i samband med paroxysmal nokturn hemoglobinuri, det vill säga aplastisk anemi, myelodysplastiskt syndrom och myelofibros.

Ågrenska

Ågrenska är ett nationellt kompetenscenter för sällsynta hälsotillstånd och andra funktionsnedsättningar. Ågrenska anordnar olika verksamheter för personer med sällsynta diagnoser och deras anhöriga. Ågrenska har också tagit fram ett lättförståeligt informationsblad om PNH.

  1. Johansson P. Paroxysmal nokturn hemoglobinuri (PNH). Internetmedicin. Granskad: 2024-02-07
  2. Socialstyrelsen. Paroxysmal nattlig hemoglobinuri. Senast reviderad: 2019-11-07
  3. Paroxysmal nokturn hemogolbinuri (PNH) Nationella rekommendationer för diagnostik, behandling och uppföljning. Svenska PNH-gruppen, svensk förening för hematologi. Version 2023-03-17
SWE-959-0324-80001 | Mars 2024