Våra behandlingsområden

Vill du länkas vidare till Amgen webbplats utanför Sverige?

DU LÄMNAR NU AMGEN SVERIGES HEMSIDA. Amgen Sverige tar inte ansvar för innehållet på de webbplatser du länkas vidare till.

Vill du länka till den externa webbplatsen och lämna amgen.se?

Informationen på denna webbsida är avsett enbart för hälso- och sjukvårdspersonal

Informationen på denna webbsida är avsett enbart för hälso- och sjukvårdspersonal

Myelom

Myelom, eller multipelt myelom som det ibland kallas, är en form av cancer som utgår från benmärgen där blodceller bildas. Sjukdomen kännetecknas av ett återkommande mönster av bättre och sämre perioder, så kallade remissioner och återfall.
I Sverige diagnostiseras drygt 670 personer per år. Två tredjedelar av de personer som insjuknar i myelom är över 65 år och få är under 40. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor. Då myelom inte kan botas inriktas behandlingen på att lindra symtom och bibehålla livskvaliteten. Tack vare effektivare behandling har prognosen vid myelom förbättrats radikalt under de senaste decennierna, särskilt det senaste. Idag kan många myelompatienter leva långa och relativt normala liv.

Vad är myelom?

Myelom utgår från plasmaceller, en typ av vita blodkroppar som i normala fall har till uppgift att producera antikroppar som skyddar mot infektioner. Vid myelom börjar canceromvandlade plasmaceller föröka sig okontrollerat och tränger ut den normala blodbildningen. Så småningom leder detta till brist på normala blodceller: blodplättar (trombocyter), röda och vita blodkroppar.
Myelomcellerna utsöndrar hela eller delar av antikroppar, så kallad M-komponent, som kan upptäckas i blodplasma och/eller urin. Hos friska personer finns en stor mängd olika sorters antikroppar som ska kunna binda till och aktivera immunsystemet mot olika typer av smittämnen. Då myelomcellerna är monoklonala, vilket innebär att de har sitt ursprung från samma sjukliga cell, producerar de också identiska antikroppar som då inte har någon skyddande effekt mot infektioner. Därför har myelompatienter ofta sämre immunförsvar än friska personer.
Monoklonala antikroppar som utsöndras i urin orsaka skador på njurarna. En av fem myelompatienterna har njursvikt vid diagnos. Myelomcellerna producerar vissa cytokiner som stimulerar nedbrytning av benvävnad vilket leder till skelettsmärtor som är typiska vid myelom och också är det vanligaste debutsymtomet.

Hur uppstår myelom?

i den här filmen förklarar docent Ulf-Henrik Mellqvist, överläkare vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, bakgrunden till cancer i allmänhet och myelom i synnerhet. Fler filmer finns på myelomskolan.se

Symtom

  • Smärta

    Smärta är det vanligast förekommande symtomet vid myelom, oftast i ryggen och bröstkorgen men även i armar och ben. Smärtan orsakas av att skelettet kalkas ur och blir skört. Smärtorna uppkommer ofta vid belastning och minskar vid vila.

  • Trötthet

    Trötthet är ett mycket vanligt symtom. Tröttheten beror i första hand på lågt blodvärde (Hb) till följd av att den normala blodbildningen är störd, men kan även komma sig av att njurfunktionen är nedsatt eller att kroppens salt- och vattenbalans är rubbad.

  • Feber och infektioner

    Vid myelom påverkas immunförsvaret då de canceromvandlade plasmacellerna inte producerar funktionella antikroppar. Därmed ökar risken för infektioner i övre luftvägar och lungor.

  • Förhöjd kalkhalt i blodet

    I samband med att myelomcellerna bryter ned benvävnad frisätts kalcium (kalk) från skelettet som då kommer ut i blodet. Höga nivåer av kalcium, hyperkalcemi, kan ge upphov till trötthet, muskelsvaghet, uttorkning, förstoppning, förvirring och symtom på depression.

Upptäckt och diagnos

Myelom utvecklas långsamt och som regel ger sjukdomen inga symtom i det tidiga skedet. Ofta upptäcks sjukdomen av en händelse samband med rutinmässig hälsoundersökning eller liknande när man noterar en hög sänka eller en blodbrist.
Vid misstanke om myelom genomförs utredning genom provtagning från blod, urin och benmärg samt skelettröntgen. Med hjälp av så kallad elektrofores, eller elfores, kontrolleras förekomsten av M-komponent i blod och/eller urin. Vidare tas andra blodprover (såsom hemoglobin, vita blodkroppar, trombocyter, saltbalans, njurfunktion) för att utreda vilka rubbningar i kroppens funktioner som sjukdomen orsakat.

Behandling

Då myelom har ett långsamt förlopp avvaktar man vanligen med behandling till dess att symtom börjar uppträda. Vilken behandling som väljs avgörs av flera faktorer, framför allt patientens ålder och hälsotillstånd. Vissa behandlingar är alltför krävande för att äldre och svagare personer ska klara av dem.
Behandling av myelom sker i olika omgångar eller behandlingslinjer där varje omgång syftar till att minska antalet cancerceller och få bort symtomen. När man uppnått bästa möjliga sjukdomskontroll görs ofta ett uppehåll fram till dess att sjukdomsaktiviteten åter ökar tydligt eller att symtomen återkommer – då behandlar man igen.
Det finns två huvudsakliga typer av behandling: sådan som riktas direkt mot myelomcellerna och understödjande behandling som syftar till att lindra symtom och biverkningar.

myelom-chart
Myelom behandlas oftast med olika kombinationer av läkemedel såsom cytostatika, immunmodulatorer, proteasomhämmare, antikroppar och kortison. Yngre patienter, upp till 65–70 år, kan också få högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation. Då samlas stamceller in från patienten i ett skede med låg sjukdomsaktivitet, så kallad remission. Cellerna fryses ned och patienten ges en mycket kraftfull cytostatikabehandling som slår ut de blodbildande cellerna i benmärgen. Därefter får patienten tillbaka sina stamceller varpå benmärgen kan återhämta sig och börja bilda friska blodceller.
Understödjande behandling syftar till att minska symtom och lindra biverkningar. Här ingår läkemedel som förebygger illamående, blodtransfusioner mot anemi, antibiotika mot infektioner, läkemedel som hämmar nedbrytning av skelettet, läkemedel och lokal strålbehandling mot smärta för att nämna några exempel.

skeleton

Myelom har en utbredning som motsvarar de delar av skelettet som hos vuxna innehåller benmärg: kalotten (övre delen av skallen), kotkropparna i ryggraden, revbenen, bäckenbenet och övre delarna av armar och ben.

Vill du veta mer? Här finns tips och länkar till ytterligare information om myelom

Stödlinjer och användbara länkar

Här har vi samlat länkar till webbplatser där du kan hitta tillförlitlig information, råd och stöd.

1177 Vårdguiden

En webbplats och telefontjänst där du kan läsa om sjukdomar och få medicinska råd och vägledning av sjuksköterska. 1177 har öppet alla dagar dygnet runt. Gå direkt till sidan om myelom.

Cancerrådgivningen

Regionala cancercentrum, RCC, står bakom Cancerrådgivningen där specialistutbildade sjuksköterskor med lång erfarenhet ger stöd och besvarar frågor om cancer.

Cancerfonden

Information om myelom och andra cancersjukdomar. Cancerfonden erbjuder också råd och stöd, bland annat via Cancerlinjen som är bemannad av vårdpersonal med lång erfarenhet.

Jourhavande medmänniska

Jourhavande medmänniska är en ideell förening som bedriver jourtelefon- och chattverksamhet för alla människor som önskar någon att tala med.

CancerRehabFonden

CancerRehabFonden är en insamlingsorganisation som erbjuder kostnadsfri rehabilitering och stöd till cancerdrabbade.

Cancerkompisar

Cancerkompisar är en förmedlingstjänst på nätet där anhöriga från 13 år och uppåt får kontakt med andra som är eller har varit i samma situation. 

Nära Cancer

Nära Cancer är en webbplats för unga personer som står nära någon som har cancer. Här kan man möta andra i liknande situation och ställa frågor till sjukvårdspersonal

Anhörigas Riksförbund

Anhörigas Riksförbund arbetar för att förbättra livsvillkoren för anhöriga oavsett vilken ålder eller diagnos den närstående har.

  1. Regionala cancercentrum i samverkan. Myelom. Nationellt vårdprogram. 2020-01-09 Version: 2.1
  2. NORDCAN; http://www-dep.iarc.fr/NORDCAN/SW/frame.asp Hämtad 2020-05-27
  3. Mellqvist UH. Myelom (multipelt myelom, myelomatos). Internetmedicin. Uppdaterad 2020-02-25
  4. Thorsteinsdottir S, Dickman PW, Landgren O, Blimark C, Hultcrantz M, Turesson I, Björkholm M, Kristinsson SY. Dramatically improved survival in multiple myeloma patients in the recent decade: results from a Swedish population-based study. Haematologica. 2018 Sep; 103(9): e412–e415.