Att identifiera molekyler som kan ha effekt på ett biologiskt mål, såsom en receptor eller ett enzym som är inblandade i en sjukdomsprocess, är en komplicerad och tidsödande del av läkemedelsutveckling. Konventionella screeningsystem med hög genomströmning kan med hjälp av robotteknik hantera en eller ett par miljoner molekyler som kan testas mot ett visst biologiskt mål. Möjligheten att utöka antalet molekyler ytterligare är begränsad då det blir både dyrt och resurskrävande. Amgens världsledande screeningplattform med DNA-kodade bibliotek flyttar dessa gränser radikalt.

– Genom 2019 års förvärv av Nuevolution, en Köpenhamnsbaserad pionjär inom DNA-kodade bibliotek, får Amgen tillgång till banbrytande teknik för att snabbt upptäcka och optimera nya läkemedelskandidater, säger Karin Järperud.

Organisationen, som idag heter Amgen Research Copenhagen (ARC), har utvecklat en plattform som använder kombinatorisk kemi för att förvandla stora samlingar av unika kemiska fragment till gigantiska bibliotek av molekyler.

I ett DEL (DEL = DNA-encoded library) får varje molekyl en unik sekvens av DNA, ungefär som en streckkod. Ett bibliotek kan i detta fall utgöras av upp till en triljon – alltså en etta följd av 18 (!) nollor – DNA-kodade molekyler blandade i en lösning i ett litet provrör. För att screena tillsätter man helt enkelt målproteinet ifråga till molekyllösningen och kan därefter se vilka molekyler som binder till målet och läsa av deras streckkoder genom DNA-sekvensering. (Motsvarande operation med konventionella screeningsystem innebär att man låter en robot flytta en molekyl åt gången till en testplatta där man kan studera eventuella interaktioner med målproteinet – vilket självklart begränsar kapaciteten och tar betydligt längre tid.)

De molekyler som binder till målproteinet analyseras ytterligare och kan sedan förfinas och optimeras av läkemedelskemister för att slutligen – i bästa fall – bli så kallade läkemedelskandidater.

– Amgens världsledande DEL-teknik innebär att läkemedelsutveckling kan ske mycket snabbare och mer kostnadseffektivt än tidigare, vilket öppnar för möjligheten att ta fram nya behandlingar mot svåra sjukdomar, säger Karin Järperud.